Första badet

9 dagar och badar för första gången.
Provade först med den vita liggdelen,
men det såg så obekvämt ut så Thommy höll henne istället.
Och jag tvättade lilla pluttan.
Hon njöt faktiskt, gnydde lite i början med sen gick det jättebra.
Hal som en liten ål blev hon ♥


Efter badet så låg hon länge och bara tittade.
På med varma goa kläder och sen somnade hon i soffan.
Vårt älskade hjärtegryn ♥
 

Byxor med I ♥ MUM, strumpor med I ♥ DAD


Strumporna har Nima fått i present av Carina med Familj



Förberedelser

Idag ska lilla Nima bada för första gången.
De sa på bb att man kunde vänta ett par dagar,
och när bvc sköterskan var här i tisdags så tyckte hon att vi skulle vänta tills helgen.
Nima är så fin i hyn och inte alls torr.
Så idag ska vi prova. Undra vad hon kommer att tycka?
Alla förberedelser är klara, väntar bara på att hjärtat ska vakna och sen ammar vi nog innan så hon är mätt och belåten när det är dags för första doppet.

När badade ni eran bebis för första gången?

23 Juli


Sover sött i mammas famn ♥

Ska byta blöjan på lilla hjärtat.
När jag lägger henne på skötbordet och knäpper upp blöjan
så har pluttan tappat den lilla torkade biten av navelsträngen.
Alltså var hon 8 dagar när den trillade :)

1 vecka

Otroligt att vi för snart exakt 1 vecka sedan födde våran guldklimp ♥
Dessa dagarna har varit de mest betydelsefulla i mitt liv.
Fyllda av lycka, oro men mest kärlek ♥

Just nu ligger stumpan och ammar samtidigt som vi luftar stjärten.
Provade med en napp innan, den ser så stor ut i hennes söta lilla ansikte.
Men Nima tyckte nog inte att det var någon hit.


Fick ett jättefint kort på posten idag.
 
Tusen Tack till Berit med familj ♥



Mammaoro

Jag har fått känna på oron över vårt lilla barn.
Har varit orolig att hon inte får tillräckligt med mat,
och att hon inte ökar i vikt.

När hon föddes vägde hon 2860 gram.
När vi åkte hem dagen efter vägde hon 2800 gram.
Och sen när vi var på bb mottagningen på måndagen så vägde hon 2735 gram.
Det var då jag började bli orolig.
Men de sa att det var helt normalt och att de får tappa 10 % av sin födelsevikt utan att man behöver oroa sig.

Sen var det dags för blodprov. En kanyl sattes i handen.
Det gjorde ont i hela mig, men jag gjorde allt för att hålla tårarna borta.
Det ville inte riktigt rinna till så de fick trycka ut lite för att få till proverna.
Vilket resulterade i ett stort blåmärke på höger hand.
Doktorn lovade dock att det skulle ha gått bort tills hon gifte sig :)

Det visade även sig att vårt älskade lilla hjärta har gulsot.
Och de tog ett litet test med en liten avtryckare som mätte ett värde i pannan på henne.
Var det över 250 så ville de ta ett blodprov, och hon hade ett värde på 282.
Så en liten kanyl till fick sättas i andra handen på henne.
Då gick det mycket bättre, och de fick vad de behövde utan att trycka.

Proverna på gulsoten skulle skickas direkt och inom en timme skulle vi få svar.
Om det var för högt så skulle vi få bli inlagda på bb i 1 dygn och Nima skulle få sola.
Det är helt ofarligt och är ingen fara.
Men mina mammakänslor var jätteoroliga.

Proverna visade iaf att vi inte behövde sola, så lilla hjärtat hade inte så höga värden vilket kändes jätteskönt.

På tisdagen var det dags för BVC sköterskan att komma hem till oss för ett hembesök.
Så himla trevlig och trygg var hon.
Känns jättebra att vi fick just henne.

Hon lugnade mina oroskänslor lite och sen var det dags för en ny vikt på Nima.
Klädde av henne och la henne på vågen som visade 2820 gram.
Ååå vad det lättade mitt hjärta.
Hon hade ökat 85 gram på bara 1 dag.
Det hade vänt och gick uppåt igen.
En sten lättade från mitt hjärta :)

Jag har släppt oron kring amningen nu, innan skrev jag ner tidpunkt och vilket bröst hon ammade på.
Men man blir ju knäpp av att ha sån kontroll.
Jag litar på instinkten och tar bröstet som känns mest spänt nu, hon ammar när hon vaknar och visar att hon vill det.
Jag tittar inte så mycket på klockan utan måste lita på att vi fixar detta.

Och helt plötsligt så går det mycket bättre, mjölken rinner på jättebra.
Hon ammar jättefint och det gör inte lika ont längre.
Det funkar fint när man lär sig att slappna av.

Val av namn

Vi fick veta på rutinultraljudet i vecka 18 att vi väntade en liten flicka.
Då började tankarna snurra kring en massa namn.
Och det har inte varit lätt.
Att välja ett namn som vår dotter ska bära hela livet.
Som vi tycker om och hoppas att även hon ska vara stolt över.

Jag är mycket för ovanliga namn.
Och det har varit många olika vi diskuterat fram och tillbaka.
Vi hade Naomi och Naima på tal ett bra tag, men Thommy tyckte det lät för afrikanskt.
Så jag satt och tittade på namnet Naima och tog bort a:et, och då blev det ju Nima.
Kändes så självklart på något sätt.
Lätt, fint, flickigt och enkelt.
Vi gillade det omedelbart ♥

Så det är på det viset vi fått fram hennes namn.
Har googlat lite på namnbetydelser och fick fram på någon sida att det betydde välsignelse.

Så vårt lilla liv har fått namnet



Det är roligt att höra vad folk tycker om namnet.
Vissa tycker det låter konstigt,
och vissa tycker det är ett jättefint namn vi valt.
Det är helt klart flest som tycker det är fint.
Vi Älskar det ♥



Lycka

Jag är så oerhört tacksam för att vi fick detta fina lilla liv ♥
En liten plutt på 2860 gram, som kan fylla ens hjärta med så enormt mycket kärlek.
Hon är perfekt, hon är så snäll, hon är fantastisk och det bästa av allt, hon är vår ♥


Thilde visar stolt upp sin kusin ♥


Skönt morgonmys med pappa ♥


Hej Världen ♥

Jag känner total lycka.
Mamma & Pappa Älskar Dig Nima ♥

Tack För Alla Era Gratulationer :)

Nima Lejon



Föräldrar: Rebecca Lejon och Thommy Andersson
Datum: 2010-07-15
Tid: 22.37
Vikt: 2860 g
Längd: 50 cm
Hemort: Kristianstad

Äntligen är jag här. Tack till alla på Förlossningen och BB!



Vattnet gick 13/7

Allt började igår :)
Jag hade rent ut sagt en skitdag, grät och hade mig hela dagen typ.
Känslig till tusen och vet inte alls varför jag mådde så.
Försökte att göra saker så jag inte bara satt och var ledsen.

Men sen när Thommy kom hem från jobbet så kändes det bättre.
Han är ju min klippa den mannen :)

Vi gjorde lite mat och käkade och allt var som vanligt.
Jag gick ut och vattnade alla mina växter och planteringar.
Sen blev kl 22 och vi satte oss i soffan, sneglade på lilla akvariet och såg att det var hög tid för rengöring.
Så Thommy började rensa pumpen, jag tog mig an glaset.
Skrubbade bort lite skit.

Sen ska jag gå in på toaletten när jag bara känner att det blir helt blött.
Och jag kissade ju inte på mig, nej vattnet gick.
Ställer mig i hallen och tittar ut på Thommy i köket och säger Älskling mitt vatten gick nu.
Han trodde nog jag skämtade först, men sen insåg vi att det var på riktigt.

Så kl 22.20 gick vattnet.
Ringde till förlossningen som ville att jag skulle komma in för kontroll.
Vi tog det väldigt lugnt här hemma, jag duschade, packade det sista, hängde lite tvätt och plockade undan lite överallt. Thommy var tvungen att köra en sväng till jobbet och lämna lite.
Ringde mamma och pappa och sa att vi skulle komma och lämna Alaska.

Så jag tror vi lämnade Alli strax efter 12 på natten, och sen körde vi in till förlossningen.
Kopplades på ett CTG och fick lämna urinprov.
Vattnet kändes som det bara forsade ur mig hela tiden.

Allt var bra, och vi fick en tid till morgonen (idag 14/7) på obstetriska mottagningen kl 8.30.
Så hem igen och försökte sova lite.
Thommy somnade men jag hade så svårt för det.
Kl ringde iaf 7 och då gav jag upp.
In och duschade och sen åt vi frukost.

Imorse så kopplades då ett nytt CTG, vi tog blodtryck, blodprov, urinprov och temp.
Även ett ultraljud fick vi, bebisen är en liten vilding som sprattlar på som bara den där inne.
De kunde se att det inte fanns så mycket vattten kvar, men det fylls ju på hela tiden, och rinner ut igen :)
Och jag känner endast lite sammandragningar, så vi fick en tid för igångsättning imorgon 15/7 kl 8.00

Så vi är alltså hemma, och jag väntar med spänning på att det ska sätta igång av sig själv här.
Jag går runt, städar lite, och försöker att röra mig så mycket som möjligt för att det ska hända något.
Vid 14 tiden så började jag få lite mer sammandragningar, men det är ju inte alls så jag känner att det är som värkar.
Jag hoppas att det startar av sig själv, men annars så vet jag ju att imorgon kl 8.00 så sätter de igång mig.
Så inom de närmsta så ska vi äntligen få vårt lilla mirakel.
Det är dags nu, och jag är laddad till 1000.
Vi är redo att bli föräldrar till vårt lilla barn ♥





Till bebisen

Vi målade ju en hylla som ska sitta i bebisens rum.
När vi flyttade hit så hade vi den här nere med lite tavlor.
Sen åkte den väck och har bara varit på övervåningen och samlat skit.
Nu är den vit och snygg och sitter på en vägg i bebisens rum.
Kommer att fyllas med fina färgglada saker och foton efter hand.

 

Sen sydde ju min mamma ett fint påslakan till spjälsängen.



Så fint så :)
Vi är förberedda här hemma ♥

Vecka 38

Vi har hunnit med mycket på 1 dag.
Orkar inte skriva just nu bara, imorgon får det bli ett inlägg om dagen :)

Mycket har vi hunnit, och just nu har vi tagit en skön avsvalkande kalldusch.
Men svalkan varar inte så länge.
Får se om man kan somna i denna värmen.

Idag har vi gått in i vecka 38 ♥
Helt sjukt vad tiden går fort.


Du är i vecka 38.
Du har gått 37 fulla veckor och 0 fulla dagar (v37+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Fre 30 jul 2010
Du har 20 dagar kvar till beräknad förlossning.


Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg.
Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman
att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen.
Allt fler känner förvärkar.
Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont.
Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar.
Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk.
Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång.
När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum.
Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
 
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång



Info: www.familjeliv.se

Känns så bra att läsa att barnet är helt fullgånget :)
Så idag har jag minsann inte tagit det lugnt.
Det blev både gräsklippning och en liten promenad.
Nu är det ju ok att få göra lite mer :)
Jag vill ju helst inte gå över tiden, inte i denna värmen.

Thommy sa att om bebisen skulle välja att komma på hans födelsedag så var det iaf den finaste presenten han kunde få :)
Men nej, vår bebis vill ha en egen födelsedag verkar det som.
Inte kul att dela med pappa ju :)


Bebisen

Varit hos barnmorskan nu i förmiddags.
Allt verkar vara bra :)

Magen växer och följer sf-kurvan fint på 35 cm.
Huvudet var endast något ruckbart, så nästintill fixerat.
Låg väldigt långt ner med huvudet.
Hjärtljuden slog fina jämna 135 slag/minuten.

Jag frågade om jag kunde få börja göra lite mer, men nja.
Hon tyckte att jag skulle ta det lugnt, men jag är ju trots allt i vecka 36+3 idag.
Så om det sätter igång så stoppar man ju inte det nu :)
Hon ville gärna att bebisen stannade i nån vecka till.
Men jag kunde få vara lite mer aktiv, men måste vila om jag får ont.

Jag känner ju själv att jag skulle vilja göra hur mycket som helst.
Och att jag har orken till det.
Men självklart så sätter jag mig eller lägger mig ner och vilar när jag får känningar.
Jag fortsätter med att vila, och gör lite emellanåt :)



Vecka 37

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna.
I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare.
Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud.
Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången.
Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet.
Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu,
i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram
och huvudet är cirka nio centimeter i diameter.
De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram
och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter.
Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

www.familjeliv.se



Helt fantastiskt, vecka 37.
Nu känns det som att det är ok för bebisen att kika ut när den vill.
Vecka 37 har vi haft lite som ett mål, då vi gärna ville att h*n skulle stanna i magen tills dess iaf.
Så nu har vi nått det målet och det känns normalt om det skulle sätta igång nu.
När jag var inlagd på bb så pratades det mycket om att komma till vecka 37.
Och nu är vi där :)

Har ett besök hos barnmorskan på tisdag, jag har lite jag ska fråga henne då.
Så en liten minneslapp ska jag ta med mig, så jag inte glömmer något.

Foglossning har börjat komma mer och mer.
Ibland är det riktigt jobbigt.
Men jag är evigt tacksam att det inte visat sig förrens nu.
Många har ju foglossning sedan tidiga veckor och det måste verkligen vara en pina att ha det.
Jag tycker det är jobbigt, så jag beundrar er som haft det under mycket längre tid.
Hur står ni ut?!

Jag är tacksam för att jag mår som jag mår.
Har visst haft lite krämpor då och då, illamåendet och sura uppstötningar.
Men jag känner att det är ju inget man kan klaga på då många har det mycket värre.
Jag mår rent psykiskt väldigt bra oxå, är stolt över att vara gravid.
Tycker jag är fin, och nöjd med tillvaron.

Snart är drömmen att vara gravid över och nästa dröm att få vara mamma börjar.
Sen är det inte alltid en dröm att få vara det, det vet jag.
Men jag har länge haft det som mina drömmar, att just få vara gravid och bli mamma.
Man måste ju ha drömmar och mål i livet :)
Och jag lever mina fullt ut för tillfället ♥



1 Månad Idag

Idag är det den 30 Juni och det betyder att det är exakt 1 månad kvar tills vårt beräknade datum 30 Juli.
Men jag tror inte att det hinner gå 30 dagar, men tiden får utvisa det.

Idag har jag haft mycket sammandragningar och har fått lägga mig ner och vila.
Ett tag trodde jag att det inte skulle ge med sig, men det har blivit bättre.
Det trycker neråt och känns konstigt, men det är ju svårt när man väntar sitt första barn och vet inte hur det ska kännas. Vi får se hur det artar sig.

Jag tar det iaf lugnt idag.
Nu ska jag dricka en kopp kaffe och sätta mig på trappan och se när Thommy klipper gräset.

Emmaljunga

Vi har fått hem vår vagn till lilla knytet.
Det är lilla Esther som haft vagnen innan men har nu blivit sulky åkare :)

En Emmaljunga City Cross.

 

Helt plötsligt känns det jätteskumt att vi har en barnvagn som står här hemma.
Varje sak som man får hem till bebisen påminner en om att det är verklighet.
Tänk att vi drömt om ett barn i flera år och nu är det ca 1 månad kvar tills drömmen är här.

Igår provkörde vi alla vagnen, mamma drog med en runda här på uppfarten och ville vänja sig :)
Det kommer att bli många sköna promenader framöver.

Vecka 36

Du är i vecka 36.
Du har gått 35 fulla veckor och 1 full dag (v35+1).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Fre 30 jul 2010
Du har 33 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är
ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre.
Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell.
Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor.
Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen.
Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen.
I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage,
tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar,
tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.

Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter.
Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän.
Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen,
om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka.
Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.

Info: www.familjeliv.se


Ojojoj...
Nu är det nära, bb-väskan packade vi igår. Det enda som ska packas med innan vi åker in är lite kläder till mig.
Och om det går som planerat så kanske man hinner stanna någonstans på vägen och köpa något att dricka och lite mat och frukt för energi.
Vi tar det som det kommer helt enkelt.

Det blir iaf tyngre för varje dag som går.
Jag får ont när jag sitter upp för länge, eller står, och att gå runt är med jobbigt.
Allt trycker på lungorna känns det som, magen står nog ganska högt och det tar emot.
Fötterna har börjat likna elefantfötter :)
Så stödstrumpor är vad som ska användas, men det är alldeles för varmt för det dessa dagar.
Så nu känns det att man är på slut-tampen och värmen gör sitt.
Men jag tar varje dag som den kommer och kämpar på.
Vårt lilla liv där inne rör sig för fullt, verkar må bra. Och det är huvudsaken.

Thommy är så mysig med magen, han pratar med den, pussar på den och somnar ofta med handen på den.
Alla längtar vi tills det magiska ögonblicket då du kikar ut till stora världen.

Vårt lilla liv ♥

 
Vecka 36 (35+1)

Vårt lilla liv




Magen vecka 35 (34+3)

Allt var bra hos BM idag, magen växer fint enligt kurvan.
Hjärtljuden låter jättebra. Bebisen ligger med huvudet ner men är inte fixerat.
Mitt järnvärde hade ökat till 133 så jag behöver inte käka niferex längre.
Hade ökat 1,5 kg de senaste 3 veckorna, så viktuppgången totalt är nu 3,5 kg.
Inte illa på 35 veckor.

Vi fick även se förlossningsfilmen idag, då vi inte kan gå på föräldrautbildningen.
Det kändes helt ok, blev lite känslosamt i slutet av filmen när de äntligen får upp sin lilla bebis.
Helt fantastiskt att ett liv som man burit i 40 veckor helt plötsligt är där så man kan ta på det.
Kom en liten tår på Thommy, och det tyckte jag var gulligt.
Han sa sen: tänk Älskling, snart är vi verkligen en familj ♥
Helt magiskt kommer det att bli.
Mina förväntningar på förlossningen är att ta det som det kommer.
Hjälp finns att få, och det kommer att göra ont.
Men för varje värk så är vi ett steg närmare slutet.

Mormor

Blivande mormor skrev en dikt till lilla Dig ♥
Jag tyckte den var så fin och vill dela med mig den.

Lilla Liv (del 2)

Du, lilla liv
Så liten Du är
Du ger oss glädje
Du ger oss lycka

Du, lilla liv
Du finns i livets säck
Jag har fått känna
på dina rörelser där inne

Du, lilla liv
Ett mirakel Du är
Vi längtar efter dig
Välkommen när Du vill!

Vecka 35

Barnet:
Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt.
Du har säkert känt av att barnet hickar ibland.
Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen.
Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig.
Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.
Vikt 2 600 gram.

Mamman:
Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter.
Du har ökat minst elva till tretton kilo.
Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp.
Detta kan göra att du får ont i ryggen.
Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska.
Många känner sig lättirriterade nu.
Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova.
Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom.
Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite.
Då blir det lite lättare att andas igen.
Det är lätt att bara fokusera på förlossningen,
men kanske kan det vara dags att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen.

Prata om förlossningen.
Det är viktigt att prata igenom förlossningen med sin partner och vilka förväntningar ni båda har.
Även om ni tror att ni är överens kan det vara bra att verkligen stämma av och se att det är så.
Är det andra eller tredje barnet kanske ni har förutfattade meningar som behöver vädras.
Väntar du barn utan en partner är det bra att prata med den du tänkt ta med dig,
vare sig det är en doula, kompis eller förälder.
En doula är en person som fött barn själv som du känner förtroende för
som kan följa med och vara ett stöd för dig och din medföljare vid förlossningen.

Pappa:
Det är hög tid att förbereda dig för förlossningen.
Din partner har förmodligen redan börjat nedräkningen.
Det är bra om ni kan prata om vilket stöd din partner vill ha av dig vid förlossningen,
men även av barnmorskan och personalen.
Du kan kanske be din partner skriva ner hur hon skulle vilja att förlossningen genomförs.
Den lappen kan ni lägga med i förlossningsjournalen.
Vill hon föda i några speciella ställningar?
Vilken slags smärtlindring kan hon tänka sig och inte?
Vill hon ha musik på rummet?
Prata igenom detta nu eftersom det inte blir så mycket tid under förlossningen.

Hos barnmorskan/kontroller:
I vecka 35 är det dags för ännu ett besök hos barnmorskan som känner efter hur barnet ligger,
kontrollerar hur livmodern och barnet växer,
kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta.
Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde.

 

Info: www.vardguiden.se

Inte långt kvar

Du är på dag 236 av 280. (84,3%).
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 4 fulla dagar (v33+4).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Fre 30 jul 2010
Du har 44 dagar kvar till beräknad förlossning.

Sitter och tittar på Unga mödrar på kanal 5.
Det var en tjej som precis födde.

Jag påminner mig själv om att snart är det min tur.
Jag fattar nog bara inte det, och kanske börjar jag bli lite rädd för det.
Kikade in på familjeliv och kollade uträkningen, det står att jag har 44 dagar kvar till förlossning.
Har gått 236 dagar av 280.
Shit, det är verkligen nära nu.
Samtidigt som jag längtar efter dagen så är det ändå lite rädsla inblandat.
Men jag ska fixa det, och på något sätt så ska miraklet ut :)
I över 4 år har vi ju längtat efter just detta, då måste vi ju ta vara på det när det verkligen sker.
Kom när du vill vår skatt ♥

RSS 2.0