Vecka 37

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna.
I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare.
Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud.
Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången.
Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet.
Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu,
i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram
och huvudet är cirka nio centimeter i diameter.
De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram
och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter.
Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

www.familjeliv.se



Helt fantastiskt, vecka 37.
Nu känns det som att det är ok för bebisen att kika ut när den vill.
Vecka 37 har vi haft lite som ett mål, då vi gärna ville att h*n skulle stanna i magen tills dess iaf.
Så nu har vi nått det målet och det känns normalt om det skulle sätta igång nu.
När jag var inlagd på bb så pratades det mycket om att komma till vecka 37.
Och nu är vi där :)

Har ett besök hos barnmorskan på tisdag, jag har lite jag ska fråga henne då.
Så en liten minneslapp ska jag ta med mig, så jag inte glömmer något.

Foglossning har börjat komma mer och mer.
Ibland är det riktigt jobbigt.
Men jag är evigt tacksam att det inte visat sig förrens nu.
Många har ju foglossning sedan tidiga veckor och det måste verkligen vara en pina att ha det.
Jag tycker det är jobbigt, så jag beundrar er som haft det under mycket längre tid.
Hur står ni ut?!

Jag är tacksam för att jag mår som jag mår.
Har visst haft lite krämpor då och då, illamåendet och sura uppstötningar.
Men jag känner att det är ju inget man kan klaga på då många har det mycket värre.
Jag mår rent psykiskt väldigt bra oxå, är stolt över att vara gravid.
Tycker jag är fin, och nöjd med tillvaron.

Snart är drömmen att vara gravid över och nästa dröm att få vara mamma börjar.
Sen är det inte alltid en dröm att få vara det, det vet jag.
Men jag har länge haft det som mina drömmar, att just få vara gravid och bli mamma.
Man måste ju ha drömmar och mål i livet :)
Och jag lever mina fullt ut för tillfället ♥





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0