En dag i bilen
Vi har haft en tuff dag, men är nu hemma och jag sätter mig i soffan, lägger fötterna på bordet och slappar.
Dagen började med ett besök hos min barnmorska för en efterkontroll av koniseringen för cellförändringarna som gjordes i Oktober 2009. Har ju inte kunnat göra det tidigare då jag blev gravid bara 1 månad efter.
Så nu håller jag alla mina tummar och tår för att allt ser bra ut.
Fick komma in till läkaren som gjorde lite undersökningar och sen fick jag lämna lite prover med.
Min PCO diagnos hänger kvar, och det ser inte så bra ut?!
Nu blir det lite medicinering i hopp om att mina hormorner ska komma i balans och min mens ska bli regelbunden. Jag väntar på provsvar och då bestämmer vi vad som ska göras.
Det är blandade känslor, men nu känner jag att jag kan ta tag i det på riktigt.
När jag fick min diagnos i mars 2009 så det enda jag ville då va att bli gravid.
Nu när jag har fått mitt älskade lilla Mirakel
(som verkligen är ett mirakel ♥ läkaren kunde inte förstå hur vi lyckades utan hjälp?!)
så känner jag att jag kan ta tag i det på ett annat sätt och få mig själv i balans igen.
Sen får vi se vad som krävs.
Efter detta besöket så lämnade vi Nima hos mina föräldrar och vi körde iväg på en lång runda som vi hade planerat idag. Mer om denna rutt kommer i ett annat inlägg.
Men iaf så har vi suttit i bilen från kl 11 till ca kl 19 idag.
Och vi har verkligen kunnat prata och ventilera känslor.
Allt ifrån sjukdomar, jobb, barnuppfostran, framtiden och våra planer för att vara en lycklig familj ♥
Det känns så skönt att Thommy min stöttepelare alltid finns där och vi är starka ihop.
Min bästa vän och mannen jag Älskar ♥
Nu hoppas vi på framtiden och lever i nuet :)
Jag är så lyckligt lottad med Thommy och Nima
MIN LILLA FAMILJ PÅ 3
♥ ♥ ♥
Nu kan vi byta ut nallen i mitten till vårt lilla MIRAKEL
Den Finaste ♥
sv: aaw tack så mkt:)
Och vilket jäkla fint namn ni har valt t er dotter apropå ingenting:D
Håller tummarna med er!! Och är så glad för er skull att ni fått ert lilla mirakel.
Jag håller också mina tummar och tår för dig, för fungerande medicinering och att det ska bli bättre!
Varm Kram till er alla tre :)
och Lycka till Rebecca med din omvårdnad med dej själv! Du ska se att det fixar sig !
Ta hand om er!
