Korten på bordet
Förra onsdagen bestämde jag och Thommy oss för att vi skulle seperera.
Vi vet inte någon av oss varför egentligen.
Men det blev såhär.
Idag är vi bara vänner, men det är något som vi känner att vi vill vara bägge två.
Så hela alltet med huset och så blir det inget av.
Det är så jäkla tråkigt att det blev såhär, men vad gör man?
För mig är Thommy fortfarande mannen i mitt liv
Har inte varken haft tid eller ork att blogga på sista tiden.
Vi håller på för fullt att lämna lägenheten i stan med nu så fram till måndag är det full rulle där som gäller.
Och sen jobbar jag även nu i helgen.
Livet rasade ner ganska så snabbt men jag håller på att jobba mig uppåt.
Och faktiskt så funkar det ganska bra.
Att man kan vara vänner gör nog det hela mycket lättare.
Nu vet ni hur det ligger till så om jag inte bloggar så ofta nu så vet ni varför.
Nu ska jag fixa till mig lite och sen köra in till stan och ta mina sista saker där.
Sen imorrn är det städning som står på schemat.
Hoppas ni har en skön helg iaf.
Jag får njuta av helgen nästa gång den kommer istället.
Usch va tråkigt för er!! Men skönt att kunna va vänner! Hoppas allt ordnar sig
med boende o så, men det gör det alldeles säkert!
Du verkar vara en stark tjej så detta klarar du!
Kram i höstrusket....
Awwe gumman min f*n vad tråkigt varför? Hmm du kommer hitta din prins snart det lovar ja dig! Puss på dig hjärtat nova pussar dig med
vad tråkigt att höra... Hoppas att allt löser sej till det bästa.. Ja behöver du något ytlig utomstående så finnes jag här..
men gumman :(
det avr ju det sista jag trodde =(
Usch!
men du tar dej upp igen,I know!!!
men var ska du bo å så då?
ni som höll på för fullt...faeeen va trist!
Tråkigt att höra om det som hänt!
Men jag vet att du är en stark tjej Rebecca och du kommer gå vidare - även om det är tungt och jobbigt, men det är väl så livet är ibland!
Ta hand om dig tjejen!
Kramar Frida
Tänker på dig gumman!
Gud vad tråkigt! Jag kan inte förstå det, ni verkade ju så lyckliga. Hoppas att du mår lite bättre för varje dag som går och du verkar vara en stark tjej, det fixar du=) Kramis
Mycket tråkig att höra. Men det är ju bra att ni är vänner. Men nu vet jag att du är stark och kommer att klara det galant. Du har ju världens bästa familj att ty dig till. Nu förstår jag också varför dina kissar är hemma hos din mamma. Min Rebecka och hennes Johan har hittat tillbaka till varandra, efter nästan ett år som det var slut mellan dem. Kanske det blir så för dig och Thommy också. Jag skickar en stor kram till dig.
Kram Chris
