Allt började igår :)
Jag hade rent ut sagt en skitdag, grät och hade mig hela dagen typ.
Känslig till tusen och vet inte alls varför jag mådde så.
Försökte att göra saker så jag inte bara satt och var ledsen.

Men sen när Thommy kom hem från jobbet så kändes det bättre.
Han är ju min klippa den mannen :)

Vi gjorde lite mat och käkade och allt var som vanligt.
Jag gick ut och vattnade alla mina växter och planteringar.
Sen blev kl 22 och vi satte oss i soffan, sneglade på lilla akvariet och såg att det var hög tid för rengöring.
Så Thommy började rensa pumpen, jag tog mig an glaset.
Skrubbade bort lite skit.

Sen ska jag gå in på toaletten när jag bara känner att det blir helt blött.
Och jag kissade ju inte på mig, nej vattnet gick.
Ställer mig i hallen och tittar ut på Thommy i köket och säger Älskling mitt vatten gick nu.
Han trodde nog jag skämtade först, men sen insåg vi att det var på riktigt.

Så kl 22.20 gick vattnet.
Ringde till förlossningen som ville att jag skulle komma in för kontroll.
Vi tog det väldigt lugnt här hemma, jag duschade, packade det sista, hängde lite tvätt och plockade undan lite överallt. Thommy var tvungen att köra en sväng till jobbet och lämna lite.
Ringde mamma och pappa och sa att vi skulle komma och lämna Alaska.

Så jag tror vi lämnade Alli strax efter 12 på natten, och sen körde vi in till förlossningen.
Kopplades på ett CTG och fick lämna urinprov.
Vattnet kändes som det bara forsade ur mig hela tiden.

Allt var bra, och vi fick en tid till morgonen (idag 14/7) på obstetriska mottagningen kl 8.30.
Så hem igen och försökte sova lite.
Thommy somnade men jag hade så svårt för det.
Kl ringde iaf 7 och då gav jag upp.
In och duschade och sen åt vi frukost.

Imorse så kopplades då ett nytt CTG, vi tog blodtryck, blodprov, urinprov och temp.
Även ett ultraljud fick vi, bebisen är en liten vilding som sprattlar på som bara den där inne.
De kunde se att det inte fanns så mycket vattten kvar, men det fylls ju på hela tiden, och rinner ut igen :)
Och jag känner endast lite sammandragningar, så vi fick en tid för igångsättning imorgon 15/7 kl 8.00

Så vi är alltså hemma, och jag väntar med spänning på att det ska sätta igång av sig själv här.
Jag går runt, städar lite, och försöker att röra mig så mycket som möjligt för att det ska hända något.
Vid 14 tiden så började jag få lite mer sammandragningar, men det är ju inte alls så jag känner att det är som värkar.
Jag hoppas att det startar av sig själv, men annars så vet jag ju att imorgon kl 8.00 så sätter de igång mig.
Så inom de närmsta så ska vi äntligen få vårt lilla mirakel.
Det är dags nu, och jag är laddad till 1000.
Vi är redo att bli föräldrar till vårt lilla barn ♥